:

Vad är syftet med en längsgående skyddszon?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är syftet med en längsgående skyddszon?
  2. Vilken Grundutmärkning krävs normalt vid ett vägarbete?
  3. På vilka vägar kan intermittenta vägarbeten förekomma på?
  4. Vem är ansvarig för att vägmärken och anordningar sätts upp i enlighet med gällande regler och Trafikanordningsplan att de fungerar på rätt sätt och är i gott skick?
  5. Vad är syftet med buffertzonen?
  6. Vad får finnas i buffertzonen?
  7. Vad gäller för oskyddade trafikanter vid ett vägarbete?
  8. Vilken skylt ska du följa för att komma runt vägarbetet?
  9. Vilken vikt gäller för fordon som bär drar TMA?
  10. Vilka vägar är skyddsklassade?

Vad är syftet med en längsgående skyddszon?

Längsgående skydd, barriär Det vill säga den yta som barriären behöver ha fri för att kunna förflytta sig vid eventuell på körning. I energiupptagande skyddszon får inte föremål, upplag eller personer finnas. På arbetsplatsen ska det vara tydligt utmärkt och framgå var den energiupptagande skyddszonen är.

Vilken Grundutmärkning krävs normalt vid ett vägarbete?

Varningslyktan ska vara synlig från alla håll. Varningslykta ska vara godkänd. Kontrollampa med orange sken ska finnas, väl synlig från förarplatsen. Varningslykta är grundutmärkning och minsta utmärkning av arbetsfordon.

På vilka vägar kan intermittenta vägarbeten förekomma på?

Utför du intermittenta vägarbeten på motorvägar ska den verkliga hastigheten som trafikanterna kan köra förbi väghållningsfordonen eller arbetsplatsen vara högst 70 km/h. På vägar med många tvära kurvor och backar samt på högtrafikerade vägar utan vägren kan det också finnas krav på markplacerade vägmärken.

Vem är ansvarig för att vägmärken och anordningar sätts upp i enlighet med gällande regler och Trafikanordningsplan att de fungerar på rätt sätt och är i gott skick?

Den utmärkningsansvarige ansvarar för följande: 1. Vägmärken och anordningar sätts upp i enlighet med gällande lagar och förordningar, regler och godkänd TA-plan.

Vad är syftet med buffertzonen?

Buffertzon är ett helt fritt område mellan ett tungt skydd och en plats där maskiner, personal, redskap, upplag, schakt etc. förekommer. Buffertzon är till för att trafik som kör in i säkerhetsanordningar skall bromsas upp inom zonen.

Vad får finnas i buffertzonen?

Inom buffertzonen får inte personal uppehålla sig, material får inte vara lagrat och maskiner och fordon får inte vara upp- ställda. Buffertzonen ska vara tydligt avskärmad vid en fast arbetsplats, för att markera gränsen för den avstängda ytan.

Vad gäller för oskyddade trafikanter vid ett vägarbete?

Biltrafikens framkomlighet kan få stå tillbaka till förmån för den oskyddade trafikantens och vägarbetspersonalens behov av säkerhet. Trafikanternas förtroende och respekt för anordningar vid vägarbeten är beroende av anordningarnas användning, standard och skötsel.

Vilken skylt ska du följa för att komma runt vägarbetet?

Märket anger slut på en vägsträcka med vägarbete som märkts ut med märke A20, varning för vägarbete. Märket är inte uppsatt om det ändå tydligt framgår var sträckan slutar. Märkena anger upphöjning eller grop som anlagts som fartdämpande åtgärd.

Vilken vikt gäller för fordon som bär drar TMA?

För att få användas som TMA-bärare ska en traktor eller hjullastare ha en brutto- vikt på minst 9000 kg och ett axelavstånd på minst 2,7 m.

Vilka vägar är skyddsklassade?

Skyddsklassade vägar = ca 2000 ådt och mer. Normalklassade vägar = ca 2 ådt. Se FIFA. Lågklassade vägar = ådt.