Hur bred är en järnvägsräls?

Innehållsförteckning:

1. Hur bred är en järnvägsräls?
2. Vilka nackdelar kan det ha med olika spårvidder?
3. Hur bred är en tågräls?
4. Vad ingår i Banunderbyggnad?
5. Hur åker tåg på räls?

Hur bred är en järnvägsräls?

Avståndet mellan de två parallella rälerna kallas spårvidd. Den vanligaste spårvidden i Sverige är 1435 mm. Eftersom detta är standardspårvidden i stora delar av världen kallas detta normalspår. Exempel på smalspåriga spårvidder är 891 mm och 1067 mm.

Vilka nackdelar kan det ha med olika spårvidder?

Nackdelarna med omlastningar vid spårviddsbyten blev uppenbara och en standardisering började. 1 435 mm blev då normalspår i Sverige och många banor byggdes om till denna spårvidd. Resterande smalspåriga banor lades senare ned, med undantag för Roslagsbanan i Stockholms län.

Hur bred är en tågräls?

I Sverige, liksom i stora delar av världen, har vi normalspår, 1 435 mm. Det som är bredare än detta kallas bredspår, och smalare kallas smalspår. Finland har bredspår med 1 524 mm. Varje järnväg har en gräns för den största tillåtna axellasten, det vill säga hur mycket varje hjulaxel får belasta spåret.

Vad ingår i Banunderbyggnad?

Banunderbyggnaden består hos modernare järnvägar av ett bärkraftigt, icke-organiskt samt självdränerande material som inte reagerar på frost. Även stora stenblock kan ingå i banvallen så länge som ytan jämnas av. Banöverbyggnaden har makadam, som är grovt, krossat bergmaterial.

Hur åker tåg på räls?

Här dras järnet ut till en järnbit som har formen av en räls. Varje rälsbit blir ungefär 60 meter lång. När rälsen är färdig är det ett spårbyteståg som lägger rälsen på plats. Ett sådant tåg kan lägga ut 1,5 kilometer räls per dag.