Hur ser nederbörd ut?

Innehållsförteckning:

1. Hur ser nederbörd ut?
2. Hur bildas en Konvektiv nederbörd?
3. Varför regnar det så mycket på hösten?
4. Varför regnar det mer i Västra Götaland?
5. Hur mäter SMHI nederbörd?
6. Vad innebär Konvektiv?

Hur ser nederbörd ut?

Vilken form nederbörden har när den når marken beror på vilken temperatur och fuktighet atmosfären har. Om snöflingorna hela tiden faller genom luftlager med minusgrader är det snö som når marken. Om snöflingorna faller genom luftlager med plusgrader kan snöflingorna hinna smälta till regndroppar innan de når marken.

Hur bildas en Konvektiv nederbörd?

Konvektiv nederbörd sker då solen intensivt värmer upp marken och luften ovanför marken, den varma luften stiger uppåt och för med sig vattenånga. Ju högre luften stiger ju mer kyls den av och till slut kondenserar ångan och bildar regnmoln om avkylningen är tillräckligt stor.

Varför regnar det så mycket på hösten?

Hösten är den näst blötaste årstiden Vintern bjuder sedan på ännu fler dagar med regn eller snö, men under hösten brukar det regna mer när det väl regnar. Det beror till stor del på att varm luft kan innehålla mer vatten än kall luft, men under en mild vinter kan det mycket väl regna mer och oftare än på hösten.

Varför regnar det mer i Västra Götaland?

Västkusten och västra fjällen hör till Sveriges regnrikaste områden. – När vädersystemen västerifrån kommer in över Västkusten tvingas luften upp snabbt eftersom terrängen där är hög. ... När luften pressas uppåt kyls den ner och regnmoln bildas, säger SVT:s meteorolog Joel Mellin.

Hur mäter SMHI nederbörd?

Manuella observationer Observatören häller upp nederbörden från kannan i ett mätglas graderat till 11 mm och avläser mängden i tiondels millimeter. Faller nederbörden som snö eller hagel måste den smältas. Observatören tar därför in mätkärlet, smälter snön försiktigt och häller sedan upp smältvattnet i mätglaset.

Vad innebär Konvektiv?

I vädersammanhang hör man ofta orden konvektion och advektion - vilka inom innebär vertikala respektive horisontella rörelser i gas eller vätska. Rörelserna orsakas av att olika massor har olika densitet, till exempel på grund av olika temperaturer.