Hur görs ballongvidgning?

Innehållsförteckning:

1. Hur görs ballongvidgning?
2. När görs kranskärlsröntgen?
3. Kan man röntga hjärtat?
4. Var finns Kransartärerna?
5. Varför gör man kranskärlsröntgen?

Hur görs ballongvidgning?

Över ledaren förs sedan en ny slang med en ballong av stark plast, en så kallad ballongkateter. Läkaren placerar ballongen mitt över kärlförträngningen. Sedan blåser hen upp ballongen med högt tryck med hjälp av kontrastvätska så att förträngningen i kärlet öppnas upp. Oftast är ballongen uppblåst mindre än en minut.

När görs kranskärlsröntgen?

En kranskärlsröntgen görs för att undersöka om det finns förträngningar eller stopp i kranskärlen, som försörjer hjärtat med blod. Du kan få genomgå undersökningen om du har misstänkt kärlkramp, hjärtinfarkt eller om det finns misstanke om andra hjärtbesvär.

Kan man röntga hjärtat?

Hjärtskintigrafi är en undersökning av hjärtat. Med en gammakamera tas bilder av hjärtat så att läkaren kan bedöma hjärtmuskelns blodförsörjning, hjärtats storlek och pumpförmåga. Skintigrafi används för att undersöka olika organ i kroppen, bland annat hjärta, njurar och skelett.

Var finns Kransartärerna?

Kranskärlen utgörs av artärer som kommer från aorta, samt vener som mynnar i koronarsinus mellan nedre hålvenen och högra atrioventrikulära öppningen. Strax efter att aorta lämnat hjärtat, det vill säga precis ovanför aortaklaffen, finns en utvidgning, aortasinus, som ger ifrån sig höger och vänster kranskärl.

Varför gör man kranskärlsröntgen?

På Kranskärlsröntgen röntgas hjärtats kranskärl, vid behov utförs ballongvidgning av förträngningar. Om du har kärlkramp, hjärtinfarkt eller om det finns misstanke om andra hjärtbesvär kan du få genomgå en kranskärlsröntgen för att undersöka om det finns förträngningar eller stopp i kranskärlen.