Hur skriver man en inledning till en utredande text?

Innehållsförteckning:

1. Hur skriver man en inledning till en utredande text?
2. Hur signalerar språket status utredande text?
3. Vilken makt har ditt språk utredande text?
4. Hur refererar man till en artikel i löpande text?
5. Hur signalerar språket status?
6. Vilken makt har ditt språk Uppsala?

Hur skriver man en inledning till en utredande text?

Inledningen ska ge en kort, allmän beskrivning av vad som ska utredas. Den ska ge läsaren en bakgrund och ibland också en tes (ett påstående eller åsikt som textförfattaren driver). Läsaren ska alltså tidigt i texten få reda på ett helhetsgrepp om ämnet.

Hur signalerar språket status utredande text?

Både kulturen och språket används för att kunna påverka hur en blir sedd. Språket används även för att kunna ge ledtrådar om en person, exempelvis vilken grupp hen tillhör. Ibland hör man hur språket och kulturen påverkar oss mycket i vardagen genom att bilda vår identitet.

Vilken makt har ditt språk utredande text?

Dahl (2013) skriver i sin artikel ''Makten går till den som kan språket'' (Språk Tidningen) att språknivån är viktigt när man talar eftersom folk kritiserar en utifrån ens språkkunskap. Han påstår att man blir förstådd bäst om man talar på sitt modersmål eftersom modersmålet är det språket som man har mest kännedom.

Hur refererar man till en artikel i löpande text?

I den löpande texten hänvisar du till ett verk genom att skriva upphovspersonens efternamn och publiceringsår inom parentes. Praxis kring hur hänvisningen placeras i texten varierar, men grundregeln är att varje gång du använder uppgifter från en ny källa ska du skriva en hänvisning i texten.

Hur signalerar språket status?

Skylten kan också bekräfta ens identitet och värde – allt beror på vilket språk som finns på skylten. Om budskapet är på ens modersmål så signalerar den: ”Vi ser dig och ditt språk. Vi ser dig.” Språkets synlighet blir ett erkännande av dig och din status i samhället.

Vilken makt har ditt språk Uppsala?

Björn Melander, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, skriver om maktfrågor i svensk språkvård och språkpolitik. Han har bland annat forskat om svenskan som fack- och specialistspråk, och om läroboksspråk. Han har också arbetat med språkvård och språkpolitik, och granskat svenskans användning inom EU.