Vad har dyslektiker svårt med?

Innehållsförteckning:

1. Vad har dyslektiker svårt med?
2. Vilka knep kan en person med dyslexi använda sig av?
3. Vad beror dålig stavning på?
4. Vad kan dyslexi bero på?
5. Hur påverkar dyslexi lärandet?
6. Hur ska man testa barn med dyslexi?
7. Vad kan man göra för att minska dyslexi?
8. Har du kunskap om dyslexi eller dyskalkyli?
9. Kan det behövas intyg om läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi?

Vad har dyslektiker svårt med?

Många med dyslexi läser långsamt, läser fel och utelämnar delar av eller hela ord. Bestående svårigheter med rättstavning är också vanligt. Läsning är en komplex förmåga och dyslexi tar sig därför olika uttryck hos olika personer.

Vilka knep kan en person med dyslexi använda sig av?

En dator med rättstavningsprogram kan till exempel vara ett bra hjälpmedel och en läslinjal kan göra det lättare att följa texten. Det är också bra med ljudstöd till texterna. Du kan till exempel lyssna på inlästa böcker eller använda talsyntes, då en datorröst läser upp texten.

Vad beror dålig stavning på?

Den som har dyslexi har vanligen: Svårt att känna igen ord, svårt att stava rätt och har dålig avkodningsförmåga....När det inte handlar om dyslexi kan svårigheterna bero på:

• annat modersmål.
• bristande arbetsminne.
• svårigheter med koncentrationen.
• problem med läsförståelsen.
• eller nedsatt begåvning.

Vad kan dyslexi bero på?

Enligt den fonologiska förklaringsmodellen beror dyslexi på hjärnans förmåga att bearbeta språket fonologiskt. Det vill säga förmågan att uppfatta språkets ljudmässiga uppbyggnad. Problemen beror inte på nedsatt hörsel utan på hur hjärnan upp- fattar och behandlar språket.

Hur påverkar dyslexi lärandet?

Dyslexi är en medfödd inlärningssvårighet som innebär specifika svårigheter att lära sig att läsa och som beror på svag bearbetning av språkljud. Dyslexi visar sig som utmaningar med avkodning och stavning. Elever med dyslexi kan lära sig att läsa men det tar betydligt längre tid.

Hur ska man testa barn med dyslexi?

• Det är bra om alla barn testas regelbundet genom så kallad screening, för att tidigt upptäcka de som är i riskzonen för läs-, skriv- eller räknesvårigheter - dyslexi eller dyskalkyli. Pedagogen kan också göra en första kartläggning som kan ge tillräckligt med kunskap för att skolan genast ska kunna sätta in åtgärder.

Vad kan man göra för att minska dyslexi?

• Diagnos och behandling av dyslexi. Dyslexi upptäcks oftast i förskola eller tidig skolålder. Dyslexi kan inte botas men hjälpmedel kan underlätta tillvaron för de drabbade. Dyslexin kan minska genom träningsprogram. En dator med rättstavningsprogram kan vara ett bra hjälpmedel och en så kallad läslinjal kan göra det lättare att följa texten.

Har du kunskap om dyslexi eller dyskalkyli?

• 1. Person med kunskap om dyslexi eller dyskalkyli, som vet hur den ska utredas, ställer diagnos. Din husläkare kan till exempel remittera dig till en logoped för utredning. Eller så gör specialpedagogen i skolan en utredning. 2. Speciallärare, specialpedagog eller logoped bedömer kvalitén på utredningen.

Kan det behövas intyg om läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi?

• Intyg. Intyg om läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kan behövas i vissa fall, till exempel: om man behöver extra tid på högskoleprovet. eller när man ska ta körkort och göra teoriprov hos Trafikverket. Ibland kan man vara tvungen att utreda flera gånger i livet eftersom intyget inte får vara alltför gammalt.