Vad används en lod till?

Innehållsförteckning:

1. Vad används en lod till?
2. Vad händer om det blir en Kallödning?
3. Vad innebär hårdlödning?
4. Hur använder man Lödvatten?
5. Vad kan man göra med en Lödpenna?
6. Vad är det som bestämmer om det är mjuk eller hårdlödning?
7. Varför löder man?
8. Vad förhindrar flussmedlet vid lödning?
9. Vad är skillnaden mellan Hårdlödning och mjuklödning?
10. Vilka material behöver vi att löda?

Vad används en lod till?

Lödning är ett sätt att sammanfoga olika metalldelar med ett bindemedel kallat lod (”lödtenn”), mjuklödning är den vanligaste sammanfogningsmetoden för elektriska förbindningar. Vid lödning diffunderar (blandar) sig lod och metalldelar med varandra till skillnad mot t. ex. limning där endast vidhäftning sker.

Vad händer om det blir en Kallödning?

Så kallad kallödning uppstår när de delar som ska hopfogas inte har uppnått smältintervallets övre temperaturgräns. Lodet väter då inte grundmaterialet ordentligt. Ytan på lodet blir matt, kristallin och skrovlig. Det elektriska övergångsmotståndet blir högt.

Vad innebär hårdlödning?

Hårdlödning och mjuklödning Mjuklödning används mer som tätning och sammanfogning med begränsad hållfasthet upp till arbetstemperaturer på 450°C. Hårdlödning innefattar all typ av lödning från 450°C upp till 1000°C där silverlod, silverfosforkopparlod, aluminiumlod och mässingslod (svetslödning) är vanliga typer.

Hur använder man Lödvatten?

För att lodet ska fästa och flyta ut på rätt ställe så penslar man både lödställe och lodet med flussmedel eller lödvatten som det också kallas. Det hindrar oxidering på lödstället. Lödvattnet smälter vid lödningen och bildar en glasklar hinna på silvret.

Vad kan man göra med en Lödpenna?

Lödpenna/lödkolv Lödpennan är det viktigaste verktyget för lödning av elektronik. Lödpennan består av ett handtag, ett värmeelement och en lödspets. Effekten mellan olika lödpennor varierar från 10 W till 150 W. Vid lödning av kretskort är en effekt mellan 15 och 30 W lämplig.

Vad är det som bestämmer om det är mjuk eller hårdlödning?

Hårdlödning kräver betydligt högre temperaturer än mjuklödning. Mjuklödning gäller all lödning under 450øC. De lod man arbetar med är i allmänhet baserade på tenn och bly. ... Lödkolvar kan inte ge dessa höga temperaturer, varför värmekällan vid hårdlödning endera är gasol eller svetsbrännare.

Varför löder man?

För att sammanfoga två metallytor med varandra används ett så kallat lod. Lödtenn är det lod som används för lödning av elektronik. Lödtenn kan bestå av flera olika legeringar. ... Blyfritt lödtenn finns i olika legeringar med olika smältpunkter.

Vad förhindrar flussmedlet vid lödning?

Flussmedel, vanligen i form av pulver eller pasta, används vid lödning för att rengöra fogytorna. Flussmedlet väter på fogytorna och angriper oxiderna på grundmaterialet samt visar när det är dags att sätta till lodet. Flussmedlet förhindrar även uppkomsten av oxider under själva lödförloppet.

Vad är skillnaden mellan Hårdlödning och mjuklödning?

Vid mjuklödning ligger arbetstemperaturen under 450 oC. Processen används vid lödning av koppar och dess legeringar, zink, stål samt aluminium och dess legeringar; vanligen används tennlod. Vid hårdlödning ligger arbetstemperaturen mellan oC, som värmekälla används ofta en gaslåga.

Vilka material behöver vi att löda?

De lod man arbetar med är i allmänhet baserade på tenn och bly. Arbetstemperaturen hos dessa ligger mellan 1øC. Det är lättare att arbeta med mjuklod än med hårdlod, mycket beroende på den lägre arbetstemperaturen. Vid mjuklödning kan du använda såväl lödpenna som lödkolv och gasolbrännare.