Hur länge kan man leva med pannlobsdemens?
Innehållsförteckning:
- Hur länge kan man leva med pannlobsdemens?
- Vad är pannlobsdemens?
- Hur yttrar sig frontallobsdemens?
- Vilka drabbas av pannlobsdemens?
- Vad händer i hjärnan vid Alkoholdemens?
- Hur ställs diagnosen Pannlobsdemens?
Hur länge kan man leva med pannlobsdemens?
Många patienter lever ett tiotal år med diagnosen demens. Det har förutsatts att de flesta patienter går genom alla faserna från lindrig till måttlig till svår sjukdom. Men nu visar en ny studie att bara en fjärdedel av personer som dör med demens befinner sig i det svåra stadiet av sjukdomen.
Vad är pannlobsdemens?
Vid frontallobsdemens förstörs nervcellerna i hjärnans främre delar. Därför kommer handlingar och tankar som styrs från den delen av hjärnan att fungera allt sämre. Hjärnans främre delar påverkar personligheten och hur man fungerar i sociala sammanhang. Pannloben gör så att det går att uttrycka sig språkligt och prata.
Hur yttrar sig frontallobsdemens?
Sämre initiativförmåga och flexibilitet är andra tidiga tecken, liksom plötsliga och till synes oförklarliga vredesutbrott. Personen blir ofta apatisk, rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Förmågan att känna empati försämras gradvis. Även överkonsumtion av mat, rökning eller alkohol kan förekomma.
Vilka drabbas av pannlobsdemens?
Pannlobsdemens (frontallobsdemens) drabbar både yngre personer under 65 år och äldre. Symtomen kommer ofta smygande som en personlighetsförändring, kanske med minskat intresse för omvärlden och ett avvikande beteende. Inte sällan följs detta av språkstörning som till slut kan leda till stumhet.
Vad händer i hjärnan vid Alkoholdemens?
De sjukliga förändringarna – plack och fibriller – gör att kontaktvägarna mellan nervcellerna först blockeras. Impulser får då allt svårare att nå fram till olika delar av hjärnan. Efterhand sprider sig de sjukliga förändringarna och gör att en allt större del av hjärnans nervceller förtvinar och dör.
Hur ställs diagnosen Pannlobsdemens?
Säker och tidig diagnos är viktig för patient och anhöriga, men är också en nödvändighet för att på sikt hitta botemedel mot sjukdomen. En undersökning av hjärnans vita substans med magnetkamera kan i ett tidigt skede avgöra om en person drabbats av pannlobsdemens.